Kulturdepartementet har idag publicerat ett PM med förslag på ett nytt förfarande för utdelning av kommersiella sändningstillstånd i det analoga markbaserade FM-radionätet. Förslaget utgår från de kriterier som redan idag tillämpas i fördelningen av tillstånd i det digitala markbaserade DAB-radionätverket, men föreslås kompletteras med en årlig sändningsavgift som ska uppgå till totalt 3 % av de totala reklamintäkterna för radiobranschen per år. Förslaget utgår från att samma tillstånd som finns idag på FM-bandet (3 nationella och 35 regionala) även ska finnas under nästa tillståndsperiod 2026-2034.
Tillståndsgivning
Dagens regler för utdelning av tillstånd till DAB-nätet innebär att tillståndsmyndigheten samlar in samtliga ansökningar och sedan fördelar tillstånd med beaktande av:
- olika programtjänster så att sändningarna kommer att tillgodose olika intressen och smakinriktningar
- för såväl nationella som lokala och regionala programtjänster, och
- av flera av varandra oberoende programföretag.
Dessutom måste myndigheten bedöma att ansökaren har finansiella och tekniska förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden.
Tillståndsavgifter
Regeringen föreslår som sagt att totalt 3 % av radiobranschens totala reklamintäkter, beräknat från Institutet för reklam- och mediestatistiks (IRM) årsstatistik, avsätts för sändningstillstånden. Då de totala reklamintäkterna de fem senaste åren har legat kring 1 miljard kr per år torde därför de totala årliga sändningsavgifterna landa på omkring 30 miljoner kr per år, vilket kan jämföras med c:a 160 miljoner kr per år under innevarande tillståndsperiod, där tillstånden fördelades genom sluten budgivning.
De omkring 30 miljoner kronorna i årliga avgifter föreslås fördelas enligt följande:
- 18 % per nationellt tillstånd, dvs totalt 54 % för de tre nationella tillstånden
- 3,6 % per tillstånd i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne, dvs totalt 36 % för de 10 tillstånden i dessa län
- 0,55 % per tillstånd i övriga län med fler invånare än medianlänet, dvs totalt 5,5 % för de 10 tillstånden i dessa län
- 0,3 % per tillstånd i övriga län med färre invånare än medianlänet, dvs 4,5 % för de 15 tillstånden i dessa län.
Avgifterna är alltså inte knutna till de individuella tillståndens förmåga att dra in reklamintäkter, utan till branschens förmåga i stort.
Regeringens motiv
Regeringen menar att det finns behov av ett förutsägbart tillståndsförfarande och sändningsavgifter som ger utrymme för den kommersiella radion att utvecklas. Det är därför av central betydelse att de regler som styr tillståndsförfarande och sändningsavgifter möjliggör en hållbar kommersiell radioverksamhet över tid.
Tillståndsgivning
Regeringen pekar på Mediemyndighetens rapport ”En långsiktigt hållbar kommersiell radioverksamhet – förslag till framtida villkor för analog och digital kommersiell radio”, som menar att det nuvarande anbudsförfarandet inte har bidragit till en långsiktigt hållbar radioverksamhet. Osäkerhetsfaktorerna och den bristande förutsägbarheten i ett anbudsförfarande har enligt myndigheten dessutom bidragit till att öka tröskeln för eventuella nya självständiga radioaktörer att ta sig in på marknaden.
Därför följer regeringen Mediemyndighetens förslag att låta Mediemyndigheten göra en ”samlad bedömning” mellan ansökningarna av analoga kommersiella FM-radiotillstånd och att överge metoden med budgivning som Sverige har haft mellan 1993 och 1995 samt sedan 2010.
Tillståndsavgifter
Regeringen konstaterar att spektrum är en begränsad resurs och det finns inte obegränsat med sändningsutrymme för analog kommersiell radio. Regeringen tycker därför att det är rimligt att tillståndshavare fortsatt betalar en avgift för tillstånd att sända analog kommersiell radio samtidigt som intäkter till statens budget värnas. För digital kommersiell radio finns inga krav på tillståndsavgifter, men där är tillståndsgivningen istället knuten till utbyggnad av det digitala radionätet.
Regeringens utgångspunkter för en ny avgiftsmodell är
- att en sådan ska vara effektiv och ändamålsenlig och ge förutsägbara villkor för såväl aktörerna på marknaden som för staten,
- att marknadsaktörerna ska kunna fatta välgrundade affärsmässiga beslut och kunna planera sin verksamhet på lång sikt, samt
- att den behöver ge utrymme för investeringar i digitalisering, distribution och utbud.
Regeringen har valt att inte låta sig inspireras av andra länders avgiftsmodeller, utan på vad som är rimligt utifrån svenska marknadsförhållanden, med utgångspunkt i en analys av hur reklammarknaden för kommersiell radio kommer att utvecklas framöver.